labb 11 häll upp ett glas kallt vatten
Material: Glasbägare och vatten
Hypotes: det kommer komma upp små bubblor.
Genomförande: Jag fyller bägaren med vatten och väntar
Resultat: det kom små bubblor upp. gasen i vattnet ville komma upp när det blir varmt.
Slutsats: Min hypotes stämde. gasen kom ut.
Hypotes: det kommer komma upp små bubblor.
Genomförande: Jag fyller bägaren med vatten och väntar
Resultat: det kom små bubblor upp. gasen i vattnet ville komma upp när det blir varmt.
Slutsats: Min hypotes stämde. gasen kom ut.
labb 7 Hur ändras volymen när is smälter.
Material: Mätcylinder, glasstav, vatten och isbit.
Hypotes: isen kommer smälta och vattnet kommer höjas
Genomförande: Jag fyller bägaren med vatten och sätter på en värmeplatta tills det börjar koka.
Resultat: Isbiten smälte och och vattnet höjdes.
Slutsats: Min hypotes stämde. isbiten smälte och vattnet höjdes från 170 till 180.
Hypotes: isen kommer smälta och vattnet kommer höjas
Genomförande: Jag fyller bägaren med vatten och sätter på en värmeplatta tills det börjar koka.
Resultat: Isbiten smälte och och vattnet höjdes.
Slutsats: Min hypotes stämde. isbiten smälte och vattnet höjdes från 170 till 180.
labb 10 bubblor i kokande vatten.
Material: Glasbägare, värmeplatta och vatten.
Hypotes: Vattnet kommer börja koka och bubblor kommer komma upp.
Genomförande: Jag fyller bägaren med vatten och sätter på en värmeplatta och väntar tills det börjar koka.
Resultat: Det bildas små bubblor på botten som en efter en stiger upp mot ytan , bubblorna stiger fortare och fortare, det bildas lite dimma på glaset. vattnet sjunker lite.
Slutsats: När vattnet blir varmt bildas det vattenånga som bildar bubblor, sen stiger vattenångan. min hypotes stämde lite.
Hypotes: Vattnet kommer börja koka och bubblor kommer komma upp.
Genomförande: Jag fyller bägaren med vatten och sätter på en värmeplatta och väntar tills det börjar koka.
Resultat: Det bildas små bubblor på botten som en efter en stiger upp mot ytan , bubblorna stiger fortare och fortare, det bildas lite dimma på glaset. vattnet sjunker lite.
Slutsats: När vattnet blir varmt bildas det vattenånga som bildar bubblor, sen stiger vattenångan. min hypotes stämde lite.
Testa dig själv 4.1
1. Ge exempel på fyra gaser i luften och ungefär hur mycket det finna av dem?
Svar: Syre 21%, kväve 78%, koldioxid 0,04 och ädelgaser 0,93%.
2. Villken gas finns det mest om i luften?
Svar: Kväve 78%
3. Hur stor del av luften är syre?
Svar: 21%
4. Ungefär på vilken höjd tar atmosvären slut?
Svar: på 100 tusen meter.
Svar: Syre 21%, kväve 78%, koldioxid 0,04 och ädelgaser 0,93%.
2. Villken gas finns det mest om i luften?
Svar: Kväve 78%
3. Hur stor del av luften är syre?
Svar: 21%
4. Ungefär på vilken höjd tar atmosvären slut?
Svar: på 100 tusen meter.
5. Vad menas med att luften är tunnare på hög höjd?
Svar? Ju högre upp man kommer, desto färre molekyler finns det.
6. Hur kan du ta reda på om en gas är ren syrgas?
Svar: Om man har blandat syre med en annan gas då vet man att det inte är rensyrgas.
7. Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut för syre och kväve?
Svar: Kvävegas består av molekyler med två atomer i varje.
8. Ge några exempel på vad vi använder syrgas och kvävgas till?
Svar: Nedkylt, flytande kväve används som kylmedel när man transporterar eller frystorkar mat också för att tillverka gödningsmedel, färgämnen och läkemedel. Syre kan användas till sjuka människor som har svårt att andas, när man tillvärkar järn och stål och tillexempel använda det för att göra papper riktigt vita.
Testa dig själv 14.1
1. Vad kallas de två typer av blodkärl som för blodet till och från hjärnan?
Svar: Artärer och Vener.
2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
Svar: Dom kallas Kapillärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
Svar: Vänster kammare, höger kammare, vänster förmak och höger förmak.
4. Vilken uppgift har hjärtats kranskärl?
Svar: Den syresätter hjärtat.
5. Beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen?
Svar:i lilla krettsloppet passerar man bara lungorna och i det stora passerar blodet muskler, levern och njuren.
6. Vad menas mad att hjärtat är en dubbelpump?
Svar: Man har två förmak och två kammare, så efterssom man har dubbelt kallas det för dubblpump.
7. Hur kan blodet ta sig från benen tillbaka till hjärtat?
Svar: När vi rör oss trycks de stora venerna i benen ihop av musklerna och blodet pressars uppåt.
8. Ge exempel på hur blodet kan födelas mellan olika organ i kroppen?
Svar: Blodet passerar olika organ i kroppen när vi t.ex när vi tänker får vi blod i hjärnan och när vi idrottar får musklerna mer blod och när vi äter får tarmarna mycket blod.
9. Varför kan vi svimma om vi står stilla länge utan att röra benen?
Svar: För att inte blodet rör sig och då fastnar allt blod nere i kroppen och då får hjärnan inte tillräckligt med blod och syre och då svimmar vi men då är det lättare för blodet att ta sig till hjärnan, då vaknar man fort.
Svar: Artärer och Vener.
2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
Svar: Dom kallas Kapillärer.
3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
Svar: Vänster kammare, höger kammare, vänster förmak och höger förmak.
4. Vilken uppgift har hjärtats kranskärl?
Svar: Den syresätter hjärtat.
5. Beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen?
Svar:i lilla krettsloppet passerar man bara lungorna och i det stora passerar blodet muskler, levern och njuren.
6. Vad menas mad att hjärtat är en dubbelpump?
Svar: Man har två förmak och två kammare, så efterssom man har dubbelt kallas det för dubblpump.
7. Hur kan blodet ta sig från benen tillbaka till hjärtat?
Svar: När vi rör oss trycks de stora venerna i benen ihop av musklerna och blodet pressars uppåt.
8. Ge exempel på hur blodet kan födelas mellan olika organ i kroppen?
Svar: Blodet passerar olika organ i kroppen när vi t.ex när vi tänker får vi blod i hjärnan och när vi idrottar får musklerna mer blod och när vi äter får tarmarna mycket blod.
9. Varför kan vi svimma om vi står stilla länge utan att röra benen?
Svar: För att inte blodet rör sig och då fastnar allt blod nere i kroppen och då får hjärnan inte tillräckligt med blod och syre och då svimmar vi men då är det lättare för blodet att ta sig till hjärnan, då vaknar man fort.
Testa dig själv 15.3
1. Vilka tre olika typer av muskler finns i kroppen?
Svar: Skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskler.
2. Vilka muskler styr vi med våran vilja och vilka fungerar beroende av viljan?
Svar: Skelettmusklerna styrs av vår egen vilja, både glatta muskler och hjärtmuskeln funkar automatiskt.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?
Svar: Man får mjölksyra när man anstränger sig för kraftigt och blodet inte hinner transpotera tillräckligt med syre.
4. Beskriv hur biceps-och tricepsmusklerna samarbetar med varandra?
Svar: När det ena muskeln spänns, slappnar den andra av.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar?
Svar: Träning gör att musklerna blir bättre på att ta upp syre från blodet. Framför allt bildas det fler energiverk, mitokondrier, i muskelcellerna.
6. Hur kan vi motverka träningsvärk?
Svar: Stretching och värma upp ordentligt i början av träningen.
Svar: Skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskler.
2. Vilka muskler styr vi med våran vilja och vilka fungerar beroende av viljan?
Svar: Skelettmusklerna styrs av vår egen vilja, både glatta muskler och hjärtmuskeln funkar automatiskt.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?
Svar: Man får mjölksyra när man anstränger sig för kraftigt och blodet inte hinner transpotera tillräckligt med syre.
4. Beskriv hur biceps-och tricepsmusklerna samarbetar med varandra?
Svar: När det ena muskeln spänns, slappnar den andra av.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar?
Svar: Träning gör att musklerna blir bättre på att ta upp syre från blodet. Framför allt bildas det fler energiverk, mitokondrier, i muskelcellerna.
6. Hur kan vi motverka träningsvärk?
Svar: Stretching och värma upp ordentligt i början av träningen.
Testa dig själv 15.2
1. Vilka är skelettets viktigaste funktioner?
Svar: Skelettet ger stadga och skydd.
2. Nämn några olika typer av leder i kroppen?
Svar: Kulled, Gångjärnsled och Vridled.
3. Vad bildas i den röda benmärgen?
Svar: Alla röda och vita blodkroppar.
4. Hur kan skelettet både vara starkt och lätt?
Svar: Skelettbenets yttre det är hård och kompakt, medan den intre delen är mjuk och porös.
5. Vilken uppgift har benhinnan?
Svar: Den förser benets celler med näring och syre.
6. Vad är diskbråck?
Svar: Det är när diskarna mellan kotorna trycks ut och trycker på nerver.
7. Hur förnyas skelettet?
När celler i benen dör faller dom av och det bildas nya.
Svar: Skelettet ger stadga och skydd.
2. Nämn några olika typer av leder i kroppen?
Svar: Kulled, Gångjärnsled och Vridled.
3. Vad bildas i den röda benmärgen?
Svar: Alla röda och vita blodkroppar.
4. Hur kan skelettet både vara starkt och lätt?
Svar: Skelettbenets yttre det är hård och kompakt, medan den intre delen är mjuk och porös.
5. Vilken uppgift har benhinnan?
Svar: Den förser benets celler med näring och syre.
6. Vad är diskbråck?
Svar: Det är när diskarna mellan kotorna trycks ut och trycker på nerver.
7. Hur förnyas skelettet?
När celler i benen dör faller dom av och det bildas nya.
Är du stark?
16.
A) När jag inte spännde hade jag 23 cm.
B) När jag spännde hade jag 24 cm tror jag.
C) Det blev 1cm skillnad.
D) Glatta muskler i blodkärlens väggar kan reglera blodtrycket genom att öka eller minska blodkärlens tjocklek.
A) När jag inte spännde hade jag 23 cm.
B) När jag spännde hade jag 24 cm tror jag.
C) Det blev 1cm skillnad.
D) Glatta muskler i blodkärlens väggar kan reglera blodtrycket genom att öka eller minska blodkärlens tjocklek.
Testa dig själv 15.1
1. Vilka tre lager består huden av?
Svar: Underhuden, läderhuden och överhuden.
2. Var lagras det mesta av vårt fett?
Svar: Underhuden.
3. Varför gör det inte ont att klippa sig?
Svar: För håret har ingen kännsel och består bara av döda celler.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Pigmentcellen finns längst ner i överhuden, pigmentcellerna gör så att vi blir bruna.
5. Hur påverkas huden av tobaksrökning?
Svar: Huden åldras fortare och blir rynkig.
6. På vilka sätt kan huden reglera vår kroppstemperatur?
Svar: Om kroppen blir för varm kan temperaturen sänkas genom att vi börjar svettas.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Den svåraste formen av hudcancer.Man drabbas av den om man solar allt för mycket.
Svar: Underhuden, läderhuden och överhuden.
2. Var lagras det mesta av vårt fett?
Svar: Underhuden.
3. Varför gör det inte ont att klippa sig?
Svar: För håret har ingen kännsel och består bara av döda celler.
4. Vilken funktion har pigmentcellerna?
Svar: Pigmentcellen finns längst ner i överhuden, pigmentcellerna gör så att vi blir bruna.
5. Hur påverkas huden av tobaksrökning?
Svar: Huden åldras fortare och blir rynkig.
6. På vilka sätt kan huden reglera vår kroppstemperatur?
Svar: Om kroppen blir för varm kan temperaturen sänkas genom att vi börjar svettas.
7. Vad är malignt melanom?
Svar: Den svåraste formen av hudcancer.Man drabbas av den om man solar allt för mycket.
Testa dig själv 12.1
1. Vad kallas den kemiska reaktion som ger cellen energi?
Svar: Den kallas cellandning.
2. Vad behöver cellen för att kunna producera energi?
Svar: Druvsocker, syre, koldioxid och vatten.
3. Nämn några olika sorters celler?
Svar: Nervcell, Blodcell, Muskelcell, Benceller, hjärtceller och Fettcell.
4. Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell?
Svar: Cancercellen kan inte föröka sig.
5. vilka uppgifter har cellmanbranet.
Svar: cellmanbranet skyddar cellen.
6. Vad händer med cellens avfall?
Svar: avfallet tas hand av reningsverken (Lysosonomer).
7. Hur är vävnader och organ uppbygda?
Svar: stamceller.
/ felicia & juliaS
Svar: Den kallas cellandning.
2. Vad behöver cellen för att kunna producera energi?
Svar: Druvsocker, syre, koldioxid och vatten.
3. Nämn några olika sorters celler?
Svar: Nervcell, Blodcell, Muskelcell, Benceller, hjärtceller och Fettcell.
4. Vad skiljer en cancercell från en vanlig cell?
Svar: Cancercellen kan inte föröka sig.
5. vilka uppgifter har cellmanbranet.
Svar: cellmanbranet skyddar cellen.
6. Vad händer med cellens avfall?
Svar: avfallet tas hand av reningsverken (Lysosonomer).
7. Hur är vävnader och organ uppbygda?
Svar: stamceller.
/ felicia & juliaS
Hjärtat
Hjärtat är kroppens centrum, hjärtat pumpar ut blod till alla våra delar in kroppen. Hjärtat består av en muskel och flera ut och ingångar. Blodet innehåller singnalsubbstanser, syre, koldioxid och näringsämnen.
odsystemet.
Den röda blodkörteln kallas artärer och pumpar ut syresätt blod. Den blå kallas Ven och pumpar in koldioxid.
Den vänstra hjärhalvan är mer muskulös en den högra.
Kappilärerna är kroppens minsta blodkärl. Fiskar har bara en hjärtkammare, grodan me men grodans är mkt större.
Uttern har liknande hjärta som människan.
odsystemet.
Den röda blodkörteln kallas artärer och pumpar ut syresätt blod. Den blå kallas Ven och pumpar in koldioxid.
Den vänstra hjärhalvan är mer muskulös en den högra.
Kappilärerna är kroppens minsta blodkärl. Fiskar har bara en hjärtkammare, grodan me men grodans är mkt större.
Uttern har liknande hjärta som människan.
CELLFILM!
Gener bygger upp kronosomer, dom bildar cellens kärna. Mitokondrier finns i cellen. 60,000,000,000,000 celler finns det i kroppen. Cellerna lever, andas och behöver näring. Cellen är en hundradels mm. Vi består av helftan proteiner.
Testa dig själv 3.2
1. Ett batteri har två poler
A) Vad kallas polerna?
Svar: En pluspol och en minuspol.
B) Vid villken av polernafinns ett överskott av elektroner?
Svar: Vid minuspolen finns ett överskott av elektroner.
2. I villken enhet mäts
A) Spänning?
Svar: Volt (V)
B) Ström?
Svar: Ampere (A)
3. Vad används en strömbrytare till?
Svar: Den kan stänga av och sätta på en strömkräts.
4. Vad menas med en elektrisk ledare?
Svar: En ledare med ström som är gjord av metall.
5. Ge exempel på en
A) ledare? Svar: Koppar, aleminium och gärn.
B) Isolator? Svar: Gummi, glas och trä.
6. Vilken riktning säger vi att strömmen har i en kres?
Svar: Från plus till minus.
7. Vad är elektrisk ström?
Svar: Det är elektroner som rör sig i en ledare.
8. A) 0,2A = 200mA B) 75 = 0,075 mA
A) Vad kallas polerna?
Svar: En pluspol och en minuspol.
B) Vid villken av polernafinns ett överskott av elektroner?
Svar: Vid minuspolen finns ett överskott av elektroner.
2. I villken enhet mäts
A) Spänning?
Svar: Volt (V)
B) Ström?
Svar: Ampere (A)
3. Vad används en strömbrytare till?
Svar: Den kan stänga av och sätta på en strömkräts.
4. Vad menas med en elektrisk ledare?
Svar: En ledare med ström som är gjord av metall.
5. Ge exempel på en
A) ledare? Svar: Koppar, aleminium och gärn.
B) Isolator? Svar: Gummi, glas och trä.
6. Vilken riktning säger vi att strömmen har i en kres?
Svar: Från plus till minus.
7. Vad är elektrisk ström?
Svar: Det är elektroner som rör sig i en ledare.
8. A) 0,2A = 200mA B) 75 = 0,075 mA
Koppling med lampor, s.64
Jag använder:
2 glödlampor
ett batteri
en batterihållare
kopplingssladdar
Jag började att koppla ihop ett battri och en glödlampa , då lös lampan riktigt starkt.
Sedan kopplade jag in en glödlampa till då delades styrkan jämt så båda glödlamporna lös ganska svagt.
Jag gjorde en seriekoppling.
Om en lampa går sönder i seriekopplingen så funkar inte den andra heller. Men om man har gjort en paralell koppling så funkar den andra prima och i paralell kopplingen så lyser båda glödlamporna starkare en i seriekopplingen.
2 glödlampor
ett batteri
en batterihållare
kopplingssladdar
Jag började att koppla ihop ett battri och en glödlampa , då lös lampan riktigt starkt.
Sedan kopplade jag in en glödlampa till då delades styrkan jämt så båda glödlamporna lös ganska svagt.
Jag gjorde en seriekoppling.
Om en lampa går sönder i seriekopplingen så funkar inte den andra heller. Men om man har gjort en paralell koppling så funkar den andra prima och i paralell kopplingen så lyser båda glödlamporna starkare en i seriekopplingen.
Testa dig själv 3.1
1. Villka delar består en atom av och villken laddning har delarna?
Svar: Neutroner, protoner och elektroner. Neutroner har ingen laddning, protoner har positivt och elektroner är negativ laddat
2. Villken slaks laddning får ett föremål som har ett
A) Överskott av elektroner?
Svar: Negativ laddning.
B) Underskott av elektroner?
Svar: Positiv laddning.
3. Vad händer när två föremål kommer nära varandra om de har
A) Samma slaks laddning?
Svar: Stöter dom ifrån varandra.
B) Olika slags laddning?
Svar: Dom dras till varansra.
4. Ge exempel på en säker plats när åskan går?
Svar: I bilen är det säkert.
5. Varför är en atom elektrisk neutral?
Svar: För det är lika många protoner som elektroner.
6. Varför ska du undvika att bifinna dig på öppet vatten när det åskar?
Svar: För att du sticker upp ur vattnet, fast om du har en åskledare så sticker et åvanför dig och då träffar blixten åskledaren istället.
7. Vad är en åskledare?
Svar: En ledare som man har åvanför huset så att inte åskan träffar huset.
Svar: Neutroner, protoner och elektroner. Neutroner har ingen laddning, protoner har positivt och elektroner är negativ laddat
2. Villken slaks laddning får ett föremål som har ett
A) Överskott av elektroner?
Svar: Negativ laddning.
B) Underskott av elektroner?
Svar: Positiv laddning.
3. Vad händer när två föremål kommer nära varandra om de har
A) Samma slaks laddning?
Svar: Stöter dom ifrån varandra.
B) Olika slags laddning?
Svar: Dom dras till varansra.
4. Ge exempel på en säker plats när åskan går?
Svar: I bilen är det säkert.
5. Varför är en atom elektrisk neutral?
Svar: För det är lika många protoner som elektroner.
6. Varför ska du undvika att bifinna dig på öppet vatten när det åskar?
Svar: För att du sticker upp ur vattnet, fast om du har en åskledare så sticker et åvanför dig och då träffar blixten åskledaren istället.
7. Vad är en åskledare?
Svar: En ledare som man har åvanför huset så att inte åskan träffar huset.
